...och en tidig hemgång blev det. Vernissagen var mkt intressant och annorlunda. Folk pratade och dansade och det var rörelsebilder på en monitor i bakgrunden. Teddy, mannen bakom det hela var på topp. Han ville tyvärr inte vara med på bild idag.

Mina nya stövletter protesterade i rättan tid. De ville inte riktigt som jag och vann den bittra striden denna gång. De befallde mig och bemästrade mina lemmar. De ledde mig rätt in i systers bil och hem till grönskan och hemmets lugna vrå.

Det är bra skönt att komma hem i bra tid nu när jag tänker efter. Man har tid att vara sig själv för en stund.